Cill - snart au pair i USA

Min mamma och min moster har tagit över min mormor och morfars gamla sommarstuga på Tjörn i Bohuslän, och det är min mamma som sköter det nu.

 

Varje midsommar ordnar några på området midsommarfirandet med midsommarstång, lekar, dans, lottier och tipsrunda, och i år var det vår tur.

 

Vi var ca 7 hus som hjälptes åt och delat upp uppgifterna mellan oss. Mamma hade tagit på sig bakning, då kakor och bullar skulle säljas, koka kaffe, köpa lotter, anordna vinster till 12 set med lotter och att sälja lotter och bullar.

 

Mamma anordnade 6 spannar med vin och tillbehör (kex och ost) + andra- och tredjepriser, 4 spannar med öl och tillbehör + andrapriser, och jag ordnade en spann med choklad och en med godis och choklad + andra- och tredjepriser till båda.

 

Cokladlotteriet:

 

1:a pris: En spann med en stor chokladkartong med sjöfrukter, en mellanstor chokladask, ett paket after eight choklad och en 400 g. toblerone.

2:a pris: En påse med en liten chokladkartong med sjöfrukter, en liten kartong med Toffefee och en påse med toblerone.

3:e pris: En toblerone på 400 g.

 

 

Godis- och chokladlotteriet:

 

1:a pris: En spann med ett stort paket med twix, ett stor paket med mars (dessa två var alltså jättestora, nästan så stora som man får på tivoli) , en påse lakrits på 900g, en marabou mjölkchoklad på 200 g och en påse dumle.

2:a pris: En påse med en twix och tre marabou mjölkchoklad à 200 gram: en vanlig, en dajm och en sweizernöt.

3:e pris: En påse gott och bland på 400 g.

 

 

 

 

Jag tyckte att jag var lite fyndig som gjorde så att första-, andra- och tredjeprisen liknade varandra, men hade olika storlekar. Som med tobleronen, chokladkartongerna med sjöfrukter och twixen. Ett genomgående tema liksom.

 

 

Snart kör vi till Tjörn och firar midsommar!

Ha det bra allihopa!

Jag berättar om muntan på måndag.

Glad midsommar!

Innan jag blir alldeles för stressad för att skriva det här så:

Saker att göra:
- Gå till banken; fixa kvitto och utskrift
- Planera inför och gå till någon/något som kan fota mig; visumfoto
- Köp frimärken
- Köp kuvert
- Fyll i till den andra visum- delen
- Planera inför Stockholm
- Kolla upp vad jag vill göra i Stockholm
- Kolla upp, fixa inlägg till skorna
- Köp skor
- Köp kläder (linnen, jacka)
- Planera inför midsommar (familjen skall sälja)
- Köp priser till midsommar
- Plugga potugisiska
- Plugga teori
- Planera och köp presenter till värfamiljen
- Köp kort
- Växla pengar
- Planera ekonomin
- Kolla upp om kan laga den ena väskan, om den andra väskan är hel
- Kolla upp hur många/ hur stora väskor jag får ta med
- Planera vad jag skall ha med mig till USA
- Planera handbagaget. Bra om jag kan ha med det på semestrar
- Kör
- Fortsätta att jogga
- Inte äta godis förrän i juli (tidigast)
- Fixa cykeln
- Kolla nycklarna
- Kolla om den årliga perfekta bikinin finns på STADIUM
- Färga håret
- Klipp mig
- Fixa Desperate Housewives, säsong 1
- Ringa till skattekontoret, två ärenden
- Mejla SI angående en sak (al)
- Köp tjocktröja
- Köp skosnören
- Köp sulor
- Kolla så att jag tar med mig bamyl till USA
- Sortera ut kläder
- Packa ihop lite på rummet
- Städa rummet
- Sortera skolsaker
- Bestämma mig för vad jag skall ha med mig till USA
- Byta kläder.
- Titta på ny dator
- Kolla på alternativ för installera om datorn

m.m, m.m, m.m.

Inte konstigt att man nästan sprängs!

Så för att strukturera upp det lite
Onsdag: Planera inför misommar, köp priser till midsommar, köp hårfärg, jogga, kör
Torsdag: Besök banken med ärendena, byta kläder, ring skattemyndigheterna, kör
Fredag: Sälja
Lördag: Ta det lugnt
Söndag: Åka hem igen, kör
Måndag: Fixa foto, kuvert, frimärke, fylla i till andra visumet, dubbelkolla vad som behövs till ambassaden
Tisdag: Planera inför Stockholm, kolla upp saker att göra i Stockholm, kolla upp inlägg
Onsdag: Köp skosnören

Och resten planerar jag in en annan gång.

Jag är fortfarande så rörd efter sista avsnittet så jag knappt har koll på mina känslor. Det var så fint!

Jag vill också lägga upp en länk här. Om fina Kathryn Joosten, spelar Karen McCluskey, som numera är avliden.

http://www.huffingtonpost.com/2012/06/02/kathryn-joosten-desperate-housewives-dead_n_1565040.html?ref=tv

1939- 2012.

RIP.

Jag undrar vad de andra skådespelarna kommer göra nu? jag hoppas att jag får se Felicity Huffman och Marcia Cross snart igen. De är så bra!

Nu blev det glest mellan blogginläggen igen. Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva. Jaja. Jag återkommer om några dar!

Sedan jag skrev sist har jag varit på anställningsintervju, cyklat en massa och försökt organisera en massa praktiska saker. Och jag måste plugga mera!

Inte långt kvar till USA nu! Yehaa. Eller något sådant.

Fem månader efter att jag varit på intervjun matchade jag med värdfamiljen. Jag hade blivit matchad me 19 andra värdfamiljen, och jag fick en bra inblick i hur det amerikanska livet kan se ut.

Jag har även varit au pair innan, och jag var noga med att magkänslan skulle stämma.

Innan matchningarna kom tänkte jag inte på att det kanske skulle bli så många matchningar. Jag hoppades mest på att jag skulle få matchningar ofta och tänkte att det skulle medföra att det inte tog så lång tid tills jag hittade familjen.

Och så tänkte jag nog i början av matchningsprocessen också. När jag läste det första brevet kände jag att det nog skulle bli den familjen och tänkte att matchningsprocessen snart var slut. Men den fortsatte.

Först tyckte jag att det var coolt att jag fick så många matchningar, men sedan blev det jobbigt. Snart ville jag bara hitta den rätta värdfamiljen så jag kunde avsluta matchningspocessen.

Jag tänkte ge er lite tips eftersom vissa kommer vara med i matchningsprocessen. Tipsen är nedan.

Tips 1. Gå inte för mycket på familjens brev när ni bestämmer er för om ni skall gå vidare och mejla/skypa med familjen!! Se bara brevet som en vägledning och inte som något som man skall få en jättebra känsla över. Vissa brev får man en bra känsla över och andra inte. Det är svårt att läsa ut hur en familj är genom ett brev och många kanske skriver sämre brev för att de inte är så duktiga på att skriva brev. Min uppfattning är att många går för mycket på breven och säger ofta nej utifrån dem. Men jag tycker att man skall ge dem en chans om det inte står något i brevet som man absolut inte kan tänka sig, som till exempel fel ålder på barnen, för många barn, otänkbart schema, något som känns helt fel, etc. Jag vet många som ändrat sig angående åldrar för att familjen verkar så bra, så det är om man absolut inte kan tänka sig det som man säger nej. Jag måste också säga att de brev som jag fått bäst känsla av ofta är skrivna av de familjer som jag inte får så bra känsla av vid skype-samtalen, och flera familjer som inte har kanonbra brev har jag fått en jättebra känsla av vid skype- samtalen. Dock har jag haft en dålig känsla av vissa hela tiden och en bra känsla av andra hela tiden. Man kan inte veta före hur det blir.

Tips 2. Säg ja när det känns rätt och inte innan dess.

Tips 3. Tänk inte för mycket på hur andra gör när de fattar sina beslut och deras anledningar till att säga nej. Gå på din egen känsla istället. Det kan vara så att du vill ta hand om ett barn på 5-6 år och du har läst om en som också ville det, men beslöt sig för att ta hand om nio- åringar  för att familjen kändes så bra. Om du då matchas med nioåringar kan du inte tänka att du måste ta dem då. Tänk på att det tänks olika i olika huvuden och att det måste kännas rätt. Kanske spelar ålderns större roll för dig, och kanske var den andras värdfamilj bättre än denna. Det går inte att jämföra tankar! Detta känns säkert larvigt för många, eftersom man "självklart går efter sig själv", men det är mycket mer relevant än det kanske låter. Det är helt okej att ta en värdfamilj med nackdelar, men det måste kännas rätt, och fördelarna måste överväga nackdelarna!

Tips 4. Det känns kanske lite sarkastiskt att ta det efter tips 3, men det är viktigt. Tänk inte för mycket på åldrarna. Jag tänkte nog lite för mycket på åldern i början, men jag ändrade mig lite efter hand. Tänk på att alla barn har olika personligheter och att det är det som spelar roll i slutändan och inte deras ålder. Dock innebär det lite olika arbeten att ta hand om barn i olika åldrar, och gå inte med på åldrar som du inte vill ha. Det är helt okej att säga nej på grund av åldrar, men man måste tänka sig efter före och överväga om det verkligen spelar så stor roll.

Tips 5. Var öppen. Försök att inte ha för många förväntningar, även om det kan vara svårt. Tänk på vad som egentligen spelar roll. Gay- pappor eller ett annat ursprung kanske inte gör så mycket om allt annat känns bra? Ju mindre förväntningar man har, desto större chans är det att man hittar sin värdfamilj snabbt.

Tips 6. Sök i tid. Organisationerna rekomenderar ofta att söka 3 månader, men det räcker inte för alla. Tänk på vad som hände mig, jag fick sköta upp mitt avresedatum. Jag tycker absolut att man kan börja ansöka 8 månader innan, och skicka in ansökningen 6 månader innan man vill komma iväg så att man är på den den säkra sidan. Det värsta som kan hända är att det inte kommer matchningar direkt, men vad spelar det för roll? Huvudsaken är att du hittar en bra familj. Och det finns faktiskt fler som hittat sina familjen 6 månader innan avresedatumet.

Tips 7. Var inte rädd att fråga saker!!! Fråga in bara om barnens åldrar intressen, arbetstider, området, tillgång till bil och dylikt utan även vilka hushållssysslor de förväntar sig att du skall göra, om barnens rutiner, vad de förväntar sig att du skall göra med barnen, barnens aktiviteter, familjens semestrar, om du får följa med på semestrarna, om barnuppfostran, om regler, om de haft au pair innan, m.m. Fråga även sådant som inte är avgörande om du skall ta familjen eller inte, för det är alltid bra att veta ungefär vad man kan förvänta sig.

Tips 8. Se till så att du har en webbkamera till skype- samtalen. Mitt viktigaste tips!! I början av processen skypade jag utan webbkamera eftersom jag inte hade en. Men när jag skaffade en märkte jag en  stor skillnad på hur många familjer som slutgiltigt (efter att ha skypat med de som de valde mellan) ville att jag skulle bli deras au pair. Så om ni inte har webbkamera rekomenderar jag absolut att köra det, dock har vissa redan det på datorn. Det är mycket lättare att få grepp om någons personlighet om man kan se dem.

Så ni vet ni vad ni skall tänka på. Lycka till.

Jag har blivit ombedd att skriva om min värdfamilj, så nu är det på tiden att skriva om dem.

Min värdfamilj består av två föräldrar (mamma, pappa), deras två barn och bebisen i magen.
Pojken är 6 år, flickan är 3 år, och bebisen är beräknad att komma i början av juli.

De bor i Goldens Bridge, som är en liten by knappt 70 minuter utanför New York City. Byn ligger på landet, men det finns fler andra byar och samhällen inom 30 minuters radie. Några av de närmsta riktiga städerna är Greenwhich, 30 min bort, Stamford, 40 min bort och Danbury, 30 min bort.

Värdfamiljen är aktiv och gillar att umgås med familj och vänner och att göra utflykter.

De är judar, så jag kommer få se de judiska högtiderna.

Fråga om det är något mer ni undrar!

Det känns bra att fylla år, men när jag tänker på vad jag fyller flämtar jag till. Haha. Åldersnoja vid låg ålder typ. Jaja. Det här skall väl gå. Jag var ganska ung igår och idag är jag bara EN dag äldre. Jag får tänka på det. Nu skall jag skriva några inlägg här innan det blir festligheter. Ha det bra!

Mitt hår är SJUKT.
Titta bara på bilderna, så får ni se!



Mitt hår, jun 2011 (Hehe, fin bild förresten)




 
Mitt hår, jun 2012 (på den andra bilden är det oborstat och jag är i pyamas, haha)


Mitt hår har säkert växt 20- 30 cm på ett år!!!! Hur gick det till!?!? Det växer som ogräs, haha.

Nu är ni å väg in igen!
Ni kommer kanske ihåg att det nästan är dags för att avsluta bloggpausen. Snart är bloggpausen över! Och snart är bloggen tillbaka! Fast jag saknar den inte... Jag undrar hur det här skall gå :P Nejdå, jag hittar krafterna ;). Vi hörs mycket snart.